Karin i Manaus

Manaus 21 sept -14

Hej! Här kommer en hälsning från ett mycket varmt Amazonas, Brasilen. Jag har nu varit här i snart två veckor och tiden går väldigt fort. Detta är en plats som har stor plats i mitt hjärta och jag haft förmånen att vara med i arbetet här i 10 år. För fyra år sen byggde Barn i Nöd upp centret Kärlekens Hem i djungelstaden Manacapuru. Det gamla huset var då helt förstört och de var rädda att taket skulle rasa in, så barnen kunde inte längre vara där.

 

karin1

 

På det nya centret finns idag runt 80 barn som fem dagar i veckan får mat, hjälp med skolarbe- tet, dataundervisning och musikundervisning. Det finns klasser för vuxna som vill lära sig läsa och skriva och mammorna går sömnadskurser.

Det är full fart på centret och alla som arbetar här gör ett fantastiskt arbete! Jag är stolt över att vi i Barn i Nöd får vara med och förändra förutsättningarna för många fattiga familjer i denna stad. Och för mej personligen är det fantastiskt att komma tillbaka hit år efter år och se hur arbetet blomstrar och hur stolta de är för sitt center.

 

karin2

När jag i veckan var och hälsade på i Manacapuru var jag också runt på lite hembesök hos några av barnen som kommer till centret. Mitt hjärta gråter när jag ser vilka förhållanden som de lever under. Men mitt i fattigdomen och svårigheterna så får vi vara med och ge barn och vuxna hopp inför framtiden. Och hopp inför framtiden får de inte bara genom det sociala arbetet, utan man är också mycket noga med att leva ut sin tro på Jesus och visa på att Han är den Ende som kan förvandla deras liv. Det sociala arbetet går hand i hand med att också ge barnen och deras familjer Jesus.
Den kombinationen är oslagbar! Det ger hopp och framtidstro mitt i fattigdom och svårigheter.

Jag har också varit ute på floden, som jag älskar, och besökt en del byar. En för mej ny indianby kom jag till för någon vecka sen heter Tatuyo. Det var en överraskning att möta dessa familjer och se att de levde mer traditionellt än i många andra indianbyar. I de flesta byarna jag varit
i, som inte ligger allt för långt från storstaden Manaus, så visar man gärna upp sin kultur, men här möttes vi av målade ansikten och lättklädda personer med fjädrar på huvudet fast de inte visste att vi skulle komma. Det bor 6 familjer i byn och det är fattigt. Det är en stor förmån att få komma dit och träffa dem och dessutom få be för folket i byn!

Idag var jag ute på floden igen och vi stannade till i Tatuyo för att ge dem några matpaket. Idag var också hövdingen hemma och jag såg genast vem han var. Det var en hövding med auktoritet. Otroligt vänliga indianer och man blir varmt välkomnad när man kommer!

karin3

Besökte också en annan indianby som jag besökt många gånger de senaste 10 åren. Folket i São Tomé har en speciell plats i mitt hjärta. Att komma till byn tar runt 1,5 timme i en båt om kör runt 25-30 knop, men jag försöker alltid att få till ett besök till byn. Det är en fantastisk upplevelse att komma uppför stigen till byn och mötas av bara glada ansikten och stora varma kramar när de ropar mitt namn! Jag blir lika överväldigad varje gång! En fantastisk upplevelse här för några år sen var när jag hade förmånen att få döpa hövdingens fru Petrolina i floden. Den dagen glömmer jag aldrig!

 

karin4

Varma hälsningar från mej i Amazonas regnskogar! Karin Johansson