2021-04-12 – Uppdatering
I denna uppdatering av bloggen kommer det att rapporteras från hur A-gruppen (arkitekturgruppen) har tänkt i det övergripande, hur belysningen är planerat och hur arbetet framskrider för snickare och elektriker.

Kort om det arkitektoniska uttrycket i kyrksalen
– Emanuel Johansson

Våra kulörer är hämtade från vår lugna hemmiljö med berg, hav och grönska, som ju kan anta många färger och nyanser, och dessutom skifta under dagen och under året. Vi har främst valt att undersökt nyanser av blått, grått och grönt, med inslag av den gula laven som stickfärg.

Vi ville våga lite färg och har gått många vändor och testmålat större ytor och satt i relation till ett eventuellt trägolv. Vi landade i en matt stilren färgskala som inte är alltför skrikig.

Väggarna har tre nivåer av detaljering och färg; en nedre del, en övre del, samt taket. Liksom berget är nedersta delen mörkast för att skapa tyngd. Det blir en matt ”grön-blå-grå färg” upp till 3,1m höjd, därefter en mattvit på övre väggdel. Taket målas i samma vita för att skapa rymd och sömlös övergång mellan vägg och tak. Vissa utmärkta områden i taket målas i flera lager för akustisk förbättring.

Vägguttrycket med ribbor och vinklade väggytor är en designidé i linje med våra stora krav och ambitioner på god akustik passande alla våra lovsångsuttryck.

Golvet är oerhört viktigt då det är en av de största ytorna i rummet, som dessutom kommer reflektera sin nyans på omgivande väggar. Vi ville därför undvika ett alltför gult trägolv och i stället gå mot ett fräschare val i vitask. Med ett rent naturmaterial på golvet hoppas vi kunna bidra med en känsla av äkthet och kvalitet. Estraden blir i samma material för att skapa helhet i rummet.

Estraden är generös och har en bågad utformning med djupare mittparti med tre urgröpta trappsteg. Kanten utformas så den går att sitta på, då det ofta uppstår en mötesplats här efter gudstjänsten. Det finns även planer på en flexibel scenutbyggnad vid speciella arrangemang.

Dagens interiöra stil i byggnaden är ju ganska rå, mörk, påkostad, häftig, modern, detaljrik och i viss mån industriell. Vi ansåg inte behöva behålla denna stil i kyrksalen, men ändå försöka relatera till resterande rum i byggnaden för att skapa helhet och igenkänning, exempelvis genom synliga takbalkar och bevarande av fönsterspröjsen.

Öppenheten, alltså sikten från biocafé och kapprum in till kyrksalen, har ansetts viktig för att få ett välkomnande intryck.

Kyrkorummet kommer att vara ljusare än resten av byggnaden, för att kännas lätt och upplyftande. Dock inte så ljust att man blir försiktig och passiv. Nytt dagsljusinsläpp är väl genomtänkt för att förhöja den rumsliga upplevelsen. Höga fönster kommer att lyfta rumshöjden och ge ljus längre in i rummet. Estraden får en ren vit fondvägg för att vara flexibel till ljuseffekter och projicering av bild utan behov för externa skärmdukar.

Kapprummet (och barnrummet) blir långsmalt med högt i tak. Smalheten gör att vi kommer närmare varandra och skapar platser för spontana samtal eller bara ett ”hej” i förbifarten. Med högt i tak och stora fönster mot kyrksalen kommer rummet ändå upplevas rymligt. Här blir det en varm gråaktig textilmatta, för en mjukare känsla och som ett praktiskt övergångsrum till kyrksalen.

BELYSNING I KYRKSALEN
– Lars Fredén

Eftersom lokalen har ett litet inslag av direkt och indirekt dagsljus krävs en större komplettering med artificiellt ljus. De nya, höga fönstren i söderläge kommer att ge ett bra tillskott men innebär att dessa till viss del kommer att få skylas för att inte ge bländning och skapa stora kontraster, främst sommartid. Detta kan även bli aktuellt under vinterhalvåret då solen står lågt och når djupare in i lokalen.

Med detta som utgångspunkt har vi skapat en belysningslösning som dels ska ge ett behagligt allmänljus och dels kunna medge att det går att läsa även relativt finstilta texter i kyrkstolarna.

Den horisontella avskärmningen på väggarna runt omkring kyrksalen, som krävs av akustiska skäl, ger samtidigt en möjlighet att utnyttja detta för att placera nedåt- respektive uppåtriktat ljus. Det nedåtriktade ljuset längs väggarna har som uppgift att både ge tillräckligt ljus i utrymningsvägar och samtidigt att ge en spännande belysning av de vertikala akustikreglarna som varierar i djup. Det uppåtriktade ljuset är tänkt att synbart lyfta volymen av kyrksalen eftersom takhöjden i förhållande till salens stora bredd är relativt liten. Intrycket av salens längre bredd förstärks också av lokalens mindre djup.

På grund av innertakets konstruktion med tätt liggande akustikskivor mot själva takkonstruktionen har det inte varit möjligt att fälla in armaturer vilka kräver ett rätt stort utrymme för att inte upplevas bländande. Vi har inte velat ha utanpåliggande armaturer utan hålla själva taket så rent som möjligt. Tanken har istället varit att skapa en belysningslösning som är skild från taket men ändå inte begränsar upplevelsen av höjd i lokalen. Studier har gjorts av andra kyrko- och församlingslokaler där cirkulära ”takkronor” med nedåtriktat ljus använts. Dessa armaturer är mycket dyra orsakat av att tillverkningen av profilen för ledlisterna är en komplicerad bearbetningsmetod. Genom att tänka lite ”kantigt” och istället skapa oktagoner (åttkantingar) har vi kunnat spara mycket pengar på att ändra formen. Kronorna kommer att hänga på samma höjd som underkanten på takbalkarna.

Kronornas storlek och placering (två större i mittfacket och två något mindre kronor i vardera ytterfacken) har skett utifrån ljusberäkningar som ska tillgodose tillräckligt ljus för alla.

BYGGARBETEN FRÅN SNICKARHORISONTEN & ELARBETEN

De stora åtgärderna i kyrksalen går mot sin avslutning. Det mesta av gipsningen är klart och akustikåtgärderna i bakkanten är så gott som klara. Fönsterna i bakkanten är målade och återmonteringen av glaset håller på att slutföras. Vi väntar på att förstärkningen av takbjälkarna skall göras och därefter kan målning av dessa och taket utföras.

Nästa steg vad gäller byggåtgärder är upptagningen av fönster i södervägg när bygglovsansökan är beviljad och putsning av fondväggen. Gjutning av golvet i bönerummet återstår och därefter skall golvparketten i kyrksalen läggas.

Arbetet med ventilationsarbetet pågår och går framåt.


Arbetet med ledningsdragning för belysning och eluttag är klart till största delen. Det som återstår är att dra tråd till strömbrytare. Det arbetet återstår tills dess att all planering av belysningen är klar.
När all målning är klar skall alla uttag, lampor, brytare mm. upp. Detta arbete är klart till ca 60%.

Det har också dragits ledningar för ljusstyrning samt ljud till estraden. Där återstår anslutning till kontakterna. Ca 60% av detta återstår.

Den allra största delen av brandlarmet är draget. Sedan skall magneter på alla branddörrar göras klart. Ca 40 % återstår.

Inbrottslarmet skall dras om på en del ställen. Det arbetet återstår tills dess att de andra åtgärderna är klara.

Slutlösningen för allmänbelysning och ljudanläggning håller på att tas fram.

Det är en grupp på ca 5 personer som ser till att detta arbete utförs.