Brasilien och Dominikanska Republiken

Kära församling!

Nu har jag gått lite mer än 2 veckor sen jag lämnade Hönö för att resa till andra sidan jordklotet och besöka Barn i Nöds projekt i Brasilien och Dominikanska Republiken. Det var ju lite frågetecken hur det skulle bli med resan till DR eftersom orkanerna avlöste varandra i Karibien. Men Azua, som ligger i sydvästra delen av Dominikanska Republiken, var inte drabbat så min vecka där var lugn.

Hannacentret i Dominikanska Republiken

Jag berättade ju på gudstjänsten innan jag reste att det var lite frågetecken angående arbetet i Dominikanska Republiken eftersom barnen som tidigare gått halvdagar i skolan nu ska gå heldagar. Det gör ju att barnen inte kommer att kunna komma och vara med i aktiviteterna som de tidigare gjort på dagtid. Marta, som varit ansvarig på plats, lämnar nu också DR efter drygt 4,5 år. Marta har varit en klippa och hon har arbetat fram ett mycket bra projekt och tränat personalen på plats. Marta är en god vän till mig från Brasilien och hon har varit på Hannacentret som missionär.

Men efter möten med de andra kvinnorna som arbetar på Hannacentret har vi hittat en väldigt bra lösning och fortsättning för projektet. De hade redan 50 barn som är 4 år på en lista som väntar på att få börja. De kommer att jobba med dessa 4-åringar tills de börjar skolan och sen får nya komma in. Barnen kommer att komma månd-fred på förmiddagarna och på så sätt få en bra inskolning innan det är dags att börja skolan på riktigt.

Min oro var också dessa barn som vi haft dessa år på centret, skulle de nu bara vara borta? Men centret kommer att vara öppet för dem ett par timmar efter skolan tis-tors, då de kan få hjälp och stöd. Så det känns fantastiskt bra!

En kvinna som bodde i området berättade för oss att Hannacentret har förändrat hela området. Hon sa att det berör även barnen som inte finns med på centret, för de andra barnen tittar på centrets barn och tar efter hur de gör. Det har verkligen blivit ringar på vattnet och det var ju precis det vi önskade när vi byggde på denna plats för 5 år sen. Jag känner mig väldigt nöjd och glad över hur väl allt har ordnat sig.

Ray of Hope i Amazonas, Brasilien

Nu i söndags var jag ute med Ray of Hope i en indianby som ligger mig varmt om hjärtat. São Tomé är en av de första indianbyar som jag besökte när jag bodde här 2004. Det var också här som jag 2008 hade förmånen att få döpa Petrolina, hövdingens fru.  Nu är det säkert 3–4 år sen jag sist besökte byn så det var ett kärt återseende! Vi fick ett fantastiskt fint mottagande och det känns helt otroligt för mig att befinna sig på andra sidan jordklotet, långt ut i djungeln, och mötas av dessa glada tillrop och bli tilltalad med namn. Att få se frukten av det arbete som Ray of Hope gjort och som jag fått vara en del av nu i 13 år ute i byarna i djungeln.

Kärlekens Hem

Jag har också besökt vårt center Kärlekens Hem i Manacapuru. Det är så klart också en hjärteplats, eftersom det var det första centret jag har varit med om att bygga upp. Arbetet bland barnen fungerar väldigt bra. Jag var också ute på promenad och besökte en del hem där våra barn bor. Ett mycket fattigt område där det finns mycket droger och kriminalitet.

Stiftelsen Glada Barn

26-27 sep ska jag åka till Autazes här i Amazonas och besöka centret som våra söndagsskolebarn stödjer. Där har vi under våren byggt en idrottsplan, under tak, där barnen på centret och även de som bor i omgivningen har många aktiviteter. Ska bli väldigt roligt att se det stå där i verkligheten och få veta hur det används i arbetet. Jag har fått många positiva reaktioner och rapporter.

Sen innan jag åker hem, den 2 okt, ska jag besöka centret vi har i Japeri, utanför Rio de Janeiro. Det är några år sen jag var där, så det blir fint att möta barnen och de som arbetar där.

Tack för att ni finns med och ber när jag är ute på dessa resor. Det betyder otroligt mycket att veta att ni finns med och bär!

Karin Johansson